Gå direkt till innehåll
  • sv
  • The page is not available in English en

Vegobarometern: 9 av 10 äter vegetariskt och hybridprodukter är på frammarsch

18 mars 2024

Nästan alla svenskar äter vegetarisk mat vid något tillfälle och en majoritet gör det minst en gång i veckan. Starkast fäste har den vegetariska kosten hos unga och kvinnor. Samtidigt som andelen vegetarianer och veganer är stabil, äter flexitarianer vegetariskt i något mindre omfattning. Det visar Axfoods senaste Vegobarometern – den åttonde sedan 2016. Bland de nya trenderna på området finns hybridprodukter, som är på stark frammarsch.

Vegetariskt blomkal

Nästan alla svenskar äter vegetarisk mat vid något tillfälle och en majoritet gör det minst en gång i veckan. Starkast fäste har den vegetariska kosten hos unga och kvinnor. Samtidigt som andelen vegetarianer och veganer är stabil, äter flexitarianer vegetariskt i något mindre omfattning. Det visar Axfoods senaste Vegobarometern – den åttonde sedan 2016. Bland de nya trenderna på området finns hybridprodukter, som är på stark frammarsch.

Andelen vegetarianer, veganer och flexitarianer, det vill säga de som har vegetarisk mat som bas men inte helt slutat med kött, har successivt ökat under de år som Verian (tidigare Kantar/Sifo) på uppdrag av Axfood genomfört Vegobarometern, om svenskarnas matvanor. Idag äter nästan 9 av 10 vegetariskt vid något tillfälle (86 procent), nästan 6 av 10 (57 procent) gör det minst 1 gång i veckan och bara drygt 1 av 10 (12 procent) väljer helt att avstå. Vegetarisk mat har alltså blivit ett allt vanligare och mer naturligt inslag i svenskarnas vardagskost.

Andelen vegetarianer och veganer är stabil och ligger kvar på omkring 6 respektive 2 procent. Samtidigt som andelen som äter vegetariskt 1 dag i veckan är den högsta hittills (22 procent) finns också en trend mot att flexitarianer väljer att äta vegetariskt i något mindre omfattning. Det är första gången som andelen flexitarianer minskar i Vegobarometerns historia – från 32 till 27 procent.

– Att vi ser en avmattning i tillväxten är naturligt när vegetarisk mat blivit ett allt vanligare och naturligare inslag i så många svenskars kost. Här ser vi en väldigt tydlig förflyttning över tid. För både klimatets och hälsans skull är det också viktigare att många fortsätter ändra sin kost lite grand – mot mer växtbaserat och mindre kött – än att det blir någon procent fler vegetarianer eller veganer, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Unga och kvinnor äter mest vegetariskt – miljö och klimat fortsatt främsta drivkraften

Som tidigare är det bland unga och kvinnor som den vegetariska kosten har starkast fäste. Bland unga är det närmare 75 procent som äter vegetariskt minst 1 gång i veckan, och 14 procent som är vegetarianer (11 procent) eller veganer (3 procent). Bland kvinnor är det 63 procent som äter vegetarisk minst 1 gång i veckan, medan motsvarande andel hos män är 49 procent. En betydligt större andel kvinnor är vegetarianer (7 procent), jämfört med män (4 procent).

Något färre än tidigare (17 procent) säger att de kommer äta mindre kött under det närmaste året, och bland dem är miljö- och klimatskäl det starkaste skälet (53 procent), följt av hälsoskäl (24 procent) och etiska/djurrättsskäl (14 procent). Det som främst skulle få fler att välja vegetariskt i butiken är lägre priser (40 procent), godare och mer smakfulla produkter (29 procent) och inspiration/recept i butiken (25 procent). För 20 procent av de tillfrågade har de ökade priserna inneburit att man ändrat hur man äter vegetariskt. Ökade matpriser är skälet till att 11 procent äter mer och 7 procent mindre vegetariskt.

Utökat växtbaserat sortiment – stort intresse för hybridprodukter

Det växtbaserade och vegetariska sortimentet har genomgått stora förändringar under åren, och idag erbjuds en stor mängd både vegetariska, veganska och växtbaserade alternativ i svenska matbutiker. Vegetariska komponenter som färs, korv och bullar har i allt större utsträckning också ”flyttat in” i andra produktkategorier, som måltidslösningar, pizzor och färdigrätter, vilket bidragit till att vegetariskt och växtbaserade matvanor blivit än vanligare.

En annan tydlig trend är så kallade hybridprodukter, där animaliska och växtbaserade råvaror kan skapa helt nya typer av produkter och maträtter. Exempelvis lanserade Garant en Nöt & Grönt-färs med hälften nötfärs och hälften grönsaker förra året, som rejält minskar klimatavtrycket jämfört med vanlig nötfärs, men också är bra ur ett hälsoperspektiv.

– Den här typen av hybrid- eller 50/50-produkter, där man blandar animaliska och vegetariska råvaror, är ett väldigt bra exempel på hur vi kan göra det enkelt för konsumenten att göra hållbara val, både för klimatet och hälsan, utan att man som konsument behöver förändra sättet man lagar eller äter maten. Samtidigt kan priset till och med ibland bli lägre, då mindre kött går åt. Det här ser vi verkligen är något som konsumenten uppskattar, något vi kommer jobba vidare med, och sannolikt också se fler göra, säger Ellinor Puerto, chef sortimentsutveckling på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab.

Utöver Garants Nöt & Grönt-färs av lika delar nötkött och morötter/blomkål är Garants Fish cake på braxen och åkerböna, och Middagsfrids och Urban Delis ”Sillenbergare”, gjord på sillfärs – som annars skulle blivit djurfoder – och åkerböna exempel på den typ av hybridprodukter som nu finns att köpa.

Det är åttonde året i rad som Verian (tidigare Kantar/Sifo), på uppdrag av Axfood, genomfört Vegobarometern för att undersöka konsumenternas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Undersökningen genomfördes i Verians löpande webbomnibuss under perioden 10–13 december 2023. Panelen är slumpmässigt rekryterad. Antalet svarande var 1 169 och deltagarfrekvensen i webbomnibussen är cirka 50 procent.

Sammanfattning av resultatet från Vegobarometern 2023:

Vegetariskt/animaliskt

  • 57% av svenskarna äter vegetariskt minst 1 gång per vecka, en ökning från 45% 2016.
  • Lägger man till alla som äter vegetariskt 1 gång i veckan eller äter vegetariskt ibland äter 86% av svenskarna vegetariskt vid något tillfälle (77% 2016).
  • Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 till 12%. Bland män är det 17% som aldrig äter vegetariskt, bland kvinnor 8%, vilket är samma nivå som för unga (under 35 år).
  • Andelen flexitarianer (som äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka men inte helt övergivit kött) har ökat från 19 till 27% på 8 år, men minskar i år för första gången efter att förra året varit uppe i 32%. Andelen är högst bland kvinnor – 35% av kvinnorna anger att de äter vegetariskt 2–6 gånger i veckan, bland män är siffran 20%.
  • Bland personer under 35 år äter 40% vegetariskt 2–6 gånger per vecka, bland personer över 55 år är motsvarande siffra 19%.
  • Andelen vegetarianer och veganer ligger kvar på omkring 8%, där 6% är vegetarianer och 2% är veganer.
  • Även här finns vissa skillnader mellan kön och åldersgrupper. Drygt 8% av kvinnorna säger att de är vegetarianer/veganer och 6% av männen gör det.  Bland unga (16–34 år, 14%) är det 7 gånger fler vegetarianer/veganer än bland äldre (56–79 år, 2%).
  • 17% anger att de planerar att äta mindre kött under kommande året. Det är något mindre än tidigare. Det är dock betydligt fler kvinnor (22%) och unga (19%) som säger att de kommer äta mindre kött än det är bland män (13%) och äldre (14%).
Drivkrafter
  • Det främsta skälet till svenskarna äter mer vegetarisk mat är klimat och miljö. 53% anger det som främsta skälet. Hälsoskäl hamnar på andra plats, med en andel på 24%, och etiska/djurrättsskäl kommer på tredje plats med 14%, vilket är en svag uppgång.
  • Även här finns vissa skillnader mellan olika åldersgrupper. Även om klimat- och miljöskäl är viktigaste skälet för alla åldersgrupper varför man planerar att fortsätta äta mer vegetariskt är etiska/djurrättsskäl den näst tydligare drivkraften för unga, medan det är hälsoskäl som är den näst tydligaste drivkraften för övriga.
  • Ökad kunskap om vegetarisk matlagning är liksom tidigare vad som skulle få svensken att generellt äta mer vegetariskt. Det uppger 35% av svenskarna.
  • Lägre pris (40%), godare produkter (29%) och inspiration och recept i butiken (25%) är vad som skulle få fler att välja mer vegetariskt i butiken.
  • De ökande matpriserna har förändrat hur man äter för 20% av svenskarna. 11% säger sig äta mer vegetariskt och 7% mindre vegetarisk på grund av den senaste tidens prisökningar.

 

Kategorier: Axfood Dagab