Axfood: Ersätt bönder som låter korna gå på bete länge

Svensk livsmedelsproduktion utmärker sig genom hög ­kvalitet, god djurvälfärd, ambitiösa miljökrav, effektivt smittskydd och restriktiv användning av antibiotika för friska djur. Dessa aspekter är inte bara mervärden att vara stolt över, de är också avgörande för att svenska livsmedel ska vara konkurrenskraftiga, både i dag och i framtiden.

Mervärdena är en anledning till att dagligvarubranschen under lång tid valt att satsa på svensk mjölkråvara för handelns egna märkesvaror. I en hårt prisutsatt bransch med konkurrens från producerande länder med lägre produktionskostnader, är det nödvändigt att fortsätta utveckla och stärka de svenska mervärdena för att på så sätt behålla en stark position på marknaden.

Gynnsamma och rimliga villkor för svenska bönder är avgörande för att upprätthålla en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion av högkvalitativa livsmedel. Det är också viktigt för matkulturen och försörjningsförmågan.

Ett av de starkaste mervärdena för svenska livsmedel är god djurvälfärd. Enligt nuvarande lagstiftning ska hondjur som är äldre än sex månader gå på bete minst sex timmar per dygn, mellan två och fyra månader under sommarhalvåret beroende på var i Sverige de befinner sig.

Beteskravet bidrar till god djurvälfärd och biologisk mångfald, mervärden som många konsumenter är beredda att betala för. Sverige är i dag det enda landet i EU som har en generell beteslagstiftning, vilket är ett viktigt argument för att välja svenska livsmedel.

Kor är anpassade för att beta, ett naturligt beteende som är omöjligt att tillgodose inomhus.

Genom framsteg inom djurhållning har utvecklingen gått åt rätt håll. Övergången från en produktion där korna tidigare stod uppbundna till lösdrift inomhus har bidragit till bättre djurvälfärd. Men lösdrift inomhus kan inte ersätta kornas behov av att beta. Kor är anpassade för att beta, ett naturligt beteende som är omöjligt att tillgodose inomhus. Betesvistelse har dessutom en mängd hälsofördelar för djuren i form av bättre klöv- och benhälsa och minskad förekomst av inflammationer.

Beteslagstiftningen för mjölkkor har hamnat i fokus i och med regeringens utredning ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”. Vid ett slopat eller reducerat beteskrav skulle säkert många mjölkproducenter välja att ha kvar sina djur på bete. Men det skulle också leda till att många kor skulle få komma ut mindre eller inte alls.

Det vore olyckligt inte bara för kornas välmående och den biologiska mångfaldens skull, utan även för att det skulle riskera att minska benägen­heten för många konsumenter att handla svenskt. För handeln är det viktigt med mervärden inom djurvälfärd och miljö för att välja råvaror även om de är dyrare. På sikt skulle det kunna få allvarliga konsekvenser för svenska bönder och landets livsmedelsproduktion.

Slopad betesrätt skulle sannolikt påskynda strukturomvandlingen till färre och större gårdar. Detta eftersom det främst är stora gårdar som har svårt att ordna tillräckligt med bete till djuren i nära anslutning till gårdarna.

Att de större mjölkgårdarna får möjlighet att bli ännu större gynnar inte den biologiska mångfalden eller miljön, snarare tvärt om. Med få och större mjölkproducenter riskerar dessutom den svenska livsmedels­beredskapen att bli mer sårbar.

Hur en slopad betesrätt skulle ge stärkt konkurrenskraft till mindre mjölkgårdar i skogs- och mellanbygd är oklart. Det är också dessa gårdar som bidrar extra mycket till att hålla naturbetesmarker – som ofta finns i sådana marker – öppna. Endast en mindre del av de artrika naturbetesmarker som fanns för hundra år sedan finns kvar i dag. Det är en utveckling med få vinnare.

Svenska bönders konkurrenskraft, föreslår vi inte bara att det lagstadgade beteskravet bevaras, utan även att en längre betesperiod främjas. Den frivilliga förlängda betesperioden skulle kunna ersättas rejält så att den i praktiken också, av bönderna, uppfattas som en ersättning för den lagstadgade. Inom EU får man inte betala ersättning för sådana åtgärder som är lagkrav. Det stärker mervärdena för svenska livsmedel ytterligare, samtidigt som biologisk mångfald gynnas och djurvälfärden förbättras.

Djurvälfärd och biologisk mångfald värderas ofta högt av svenska konsumenter. Med ett slopat beteskrav riskerar argumenten att bli svagare för att konsumenterna ska välja svenska livsmedel även framöver.

Det är dags att inse fördelarna med beteskravet och att låta fler djur få möjlighet att beta – och ersätta bönderna för miljönyttan de bidrar med. Inte bara för kornas välmående och den biologiska mångfaldens skull, utan även för att stärka livsmedelsberedskapen och ett unikt konkurrensmedel för svensk livsmedelsproduktion.

Nyligen aviserades att regeringens ­utredning om beteskravet får mer tid på sig. Vår förhoppning är att utredningen nyttjar tiden för att hitta en konstruktiv lösning som ger ­bönderna högre ersättning samtidigt som betesdriften bevaras. Ett sådant stöd för betesdrift utöver lagstadgat krav skulle både öka konkurrenskraften och stärka djur­välfärden, på frivillighetens grund.

Helena Allard, hållbarhetsinnovatör & Åsa Domeij, hållbarhetschef
Axfood

Artikeln publicerades i DN Debatt 31 juli 2024

Läs mer om Axfoods förslag om att förlänga betestiden i vår rapport 2030.