Gödsel, har du någon gång funderat på det? Hur det tas fram (ja, till viss del är det självklart såklart) och vilken påverkan det har på miljön? Det kanske inte låter som ett jättespännande ämne men inom lantbruksbranschen har det på senare tid blivit en riktig snackis, och det är en helt avgörande pusselbit för att klara av den gröna omställningen i lantbruket.
Gödsel, har du någon gång funderat på det? Hur det tas fram (ja, till viss del är det självklart såklart) och vilken påverkan det har på miljön? Det kanske inte låter som ett jättespännande ämne men inom lantbruksbranschen har det på senare tid blivit en riktig snackis, och det är en helt avgörande pusselbit för att klara av den gröna omställningen i lantbruket.
Vid tillverkning av mineralgödsel, även kallat konstgödsel, används stora mängder fossil energi, främst naturgas. Vid tillverkningsprocessen frigörs lustgas, vilket är en mycket stark växthusgas som har cirka 300 gånger så stor uppvärmningseffekt som koldioxid. Det har gjort mineralgödsel till en av de enskilt största utsläppskällorna inom jordbruket. Och givet att mat och matproduktion står för ungefär en tredjedel av de samlade klimatpåverkande utsläppen i världen så kan ni förstå magnituden.
Hur löser vi det då? Svaret är fossilfritt producerat mineralgödsel där man byter ut naturgasen mot förnybar el vid tillverkningen. Genom att byta ut det fossila gödslet mot en fossilfri variant kan man minska klimatpåverkan från spannmål med ungefär 20 procent. Lägg till bränslet till traktorn, en annan av de stora fossilbovarna inom lantbruket, och klimatpåverkan kan minska med ytterligare 10 procent. Det ger alltså sammanlagt 30 % mindre utsläpp av växthusgaser från produktion av spannmål.
Dock så har utvecklingen av fossilfri mineralgödseltillverkning inte kommit lika långt som utvecklingen av förnybara drivmedel som redan enkelt kan köpas av lantbrukare. Agtech-företaget Nitrocapt är ett av de företag som planerar att tillverka fossilfritt mineralgödsel och de har utvecklat en ny teknik med potential att bli mer energieffektiv än befintliga tekniker, vilket kan minska gödselns klimatpåverkan än mer.
Axfood och Dafgårds har därför nyligen ingått avtal med Nitrocapt om att köpa deras gödsel när en första storskalig anläggning finns på plats. Gödseln kommer vara producerad med förnybar energi, vilket minskar dess klimatpåverkan väsentligt. Den mängd gödsel som köps in kommer att räcka till att odla spannmål till 1 miljon limpor.
Rätt förutsättningar från politiken
Ett steg i rätt riktning helt klart, men det behövs mer för att göra skillnad, och det gäller att politiken tar sitt ansvar. Skulle politiken ge rätt förutsättningar kan lantbruket bli fossilfritt till 2030 men just nu pekar det mesta på det motsatta. Idag subventioneras användningen av fossil diesel genom att lantbrukare får tillbaka en del av skatten för den, vilket motiveras med att det ska stärka lantbrukets konkurrenskraft.
Men även om skattesubventionen slopas på fossil diesel, kostar fortfarande grön gödsel och flera förnybara drivmedel mer än fossila alternativ. Detta beror bl.a. på att HVO100, det vanligaste förnybara drivmedlet, många gånger är dyrare att producera och saknar de skalfördelar som fossil diesel har, i och med den relativt låga efterfrågan på förnybart. Om man räknar med alla extra kostnader det innebär att köra med förnybara drivmedel och fossilfri gödsel, blir det cirka 200 000 kronor extra för en relativt liten gård på 100 hektar. Det är en stor kostnad att ta som enskild lantbrukare.
Näringslivet behöver visa handlingskraft
Det är här livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln kan komma in. Den extra kostnad det innebär att använda fossilfri gödsel behöver tas vidare ut i värdekedjan från lantbrukaren till konsument där den bara gör en limpa bröd några få ören dyrare.
Men arbetet stannar inte vid fossilfri gödsel och drivmedel för att få ner utsläppen från jordbruket. Vi behöver även sätta in fler åtgärder som ett mer hållbart producerat foder, metanreducerande fodertillskott till kor och en mer effektiv och cirkulär användning av växtnäring. Och vi behöver alla hjälpas åt med omställningen och finansieringen av den- lantbruket, industri, dagligvaruhandel, konsumenter och politiken.
Än är visionen om ett fossilfritt jordbruk till 2030 möjlig att uppnå, och vi kan alla dra vårt strå till stacken.
Blogginlägget är en del av Axfoods hållbarhetsmånad. Ta del av mer höjdpunkter från månaden här.
