Lagstiftningen kring närings- och hälsopåståenden är kontraproduktiv och hindrar dagligvaruhandeln från att enkelt och tydligt hjälpa konsumenter till mer hälsosamma val. Regering, riksdag och ansvariga myndigheter borde agera för att ändra det.
Lagstiftningen kring närings- och hälsopåståenden är kontraproduktiv och hindrar dagligvaruhandeln från att enkelt och tydligt hjälpa konsumenter till mer hälsosamma val. Regering, riksdag och ansvariga myndigheter borde agera för att ändra det.
Att frukt och grönt är nyttigt och bra för hälsan känns för många som en vedertagen sanning. Men får vi kommunicera det i våra butiker? Svaret på frågan är nej. Samma utmaning har vi när det gäller produkters socker- och salthalt. Om vi har minskat mängden socker och salt i en produkt med en femtedel vill vi så klart upplysa konsumenter om detta på förpackningen. Får vi det? Svaret på frågan är nej.
Kontraproduktiv lagstiftning hindrar butiker från att informera om hälsosamma val
Lagstiftningen kring närings- och hälsopåståenden är en snårig och knepig historia. Tyvärr är det till och med så att närings- och hälsopåstående-förordningen (1924/2006) i vissa delar är direkt kontraproduktiv när det gäller hur man får informera kunder om vad som är nyttigt kring livsmedel och ingredienser.
Lagstiftningen bakbinder både dagligvaruhandeln och livsmedelsproducenter och får i förlängningen konsekvenser för dig som konsument. För självklart vill vi kunna informera dig om att den här produkten är bra för din hälsa, för att hjälpa dig göra mer hälsosamma val. Vi vill även kunna berätta för dig när vi sänkt socker- och salthalten i en vara och säga att frukt och grönt är nyttigt, då vi vet att vi får i oss för lite frukt och grönt. Men just nu tillåter inte regelverket det.
Vart går gränsen för vad vi får och inte får säga?
För att få tala om att vi sänkt sockerhalten i en produkt måste den vara sänkt med 30 procent. För salt går gränsen vid 25 procent. Har vi sänkt både socker och salt med 20 procent i en produkt får vi alltså inte skriva det på förpackningen och missar därmed möjligheten att på ett enkelt sätt upplysa dig om det.
När det gäller hälso- och näringspåståenden är vägen lika snårig. Ett näringspåstående är när man vill tala om att något exempelvis innehåller mycket fibrer, och då är det reglerat hur ett sådant uttryck får se ut. “Morot är rik på fiber”, till exempel. Gällande hälsopåståenden har EU tagit fram en lista för olika näringsämnen som ordagrant reglerar vilka uttryck som får användas, exempelvis: “Morot innehåller kostfiber. Kostfiber hjälper till att öka avföringens volym”. Lockande och säljande, eller hur? Om vi däremot fick säga att morötter är nyttiga och att du borde äta mer för att det är bra för din hälsa, ja, då kanske det skulle åka ned en påse morötter i många kunders varukorgar.
Dags för förändring
Genom åren har vi på Axfood sänkt både socker- och salthalten i hundratals av våra egna produkter. Vi har även hundratals produkter i vårt sortiment som vi vet är bra för hälsan och som vi gärna skulle berätta mer om, men regleringar håller oss tillbaka. Frågan är hur du som konsument ska få reda på dessa förändringar om vi inte får tala om det?
Självklart är det jätteviktigt att hälsopåståenden är relevanta och baserade på vetenskap, men vi känner att det behöver bli lättare för företagare och producenter att få kommunicera både om hälsosamma val, och minskningar av salt och socker.
Nyckelhålet – ett bra val för din hälsa
I brist på att vi kan vara enkla och tydliga kring hälsopåståenden och socker- och saltminskningar finns det ändå ett enkelt sätt för dig som kund göra hälsosamma val, och det är Nyckelhålet. Det är den enda godkända ”hälsomärkningen” som finns idag.
Nyckelhålet som varumärke ansvarar Livsmedelsverket för, och nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre socker, salt, och mättat fett samt mer fibrer och fullkorn. Kriterierna för att få märka en produkt med Nyckelhålet bygger på den senaste samlade forskningen om vad vi behöver äta för att må bra. Så väljer man mer nyckelhålsmärkt mat och varierar maten över veckan behöver det alltså inte vara så krångligt att äta nyttigt, och man kan ganska snabbt förbättra sina matvanor.
Axfood arbetar för att ännu fler produkter i sortimentet ska bli nyckelhålsmärkta, både genom att justera receptet för befintliga varor och addera nya varor till sortimentet. Det är därför vi och våra kolleger i branschen lyfter fram Nyckelhålet. Men vi skulle också gärna se mer resurser och en utökad satsning från Livsmedelsverket på att marknadsföra Nyckelhålet mer än idag, för att få märkningen än mer känd och få fler att välja Nyckelhålet.
Konkreta förslag för att främja en förbättrad folkhälsa
Axfood har i rapporten Mat 2030 lagt fram konkreta förslag till politik och myndigheter om att bland annat sänka eller avskaffa momsen på hållbarhetsmärkta varor (förslag 6), tydligare satsa på att marknadsföra och stärka nyckelhålsmärkningen (förslag 7), underlätta för enklare kommunikation av minskade socker- och salthalter (22), samt ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nationella gränsvärden för socker och salt (21). Genom att genomföra dem skulle det bli betydligt enklare för både oss inom handeln och livsmedelsproducenter att lyfta fram hälsosam mat, och bidra till en förbättrad folkhälsa.
Blogginlägget är en del av Axfoods hälsomånad. Ta del av mer innehåll från månaden här.
