Vanliga frågor och svar

Visa/dölj alla svar
Varför finns information om mängd tillsatt socker på vissa produkter (t ex sylt) trots att näringsvärdena finns med i näringsvärdetabellen?

Oavsett om en produkt innehåller tillsatt salt eller socker, så måste man deklarera näringsvärden i näringsvärdesdeklarationen på produkter Det blev obligatoriskt efter en ny lagstiftning som började gälla 13 december 2014. Det kan ju vara så att en produkt bara innehåller naturligt salt eller socker. När det gäller salt så står det då oftast intill ingrediensförteckningen att saltet består av naturligt förekommande natrium i livsmedlet,
 t ex konserverad frukt och grönsaker. När det gäller socker så deklareras samtliga ingredienser i en produkt i ingrediensförteckningen samt alla näringsvärden, inklusive total mängd sockerarter, i näringsdeklarationen. Det värdet är alltså både de naturliga sockerarterna som ingår samt det tillsatta sockret.

Vad anser Axfood om sockerskatten?

Axfood är emot en sockerskatt. En sockerskatt skulle antingen bli väldigt komplex eller också mycket schablonartad, oseriös och ineffektiv. Fokus bör istället vara minskad sockermängd i livsmedelsprodukter vilket ska styras av livsmedelsföretagare. En ökad ohälsa relaterad till hög sockerkonsumtion beror inte enbart på intag av läsk och godis utan även på en total överkonsumtion av livsmedelsprodukter innehållande socker. Den totala mängden socker i kombination med stillasittande arbete leder till övervikt och ohälsa. En annan viktig aspekt är konsumentupplysning. Här är det viktigt att vi informerar konsumenterna om produkternas egenskaper och kvalitet i relation till dess näringsvärden, vilket är viktigt vid val av varor och produkter.

Hur arbetar vi med sockermängden i Axfoods egna varor?

Vi använder ofta nyckelhålsmärkning på våra produkter, där finns socker med som ett kriterium i många livsmedelskategorier. I de fall produkter ligger på gränsen försöker vi anpassa produkten så att de klarar kriterierna. Vi granskar också sockerhalten vid nylanseringar och vid kontroll av befintligt sortiment av egna märkesvaror.

Ett exempel på produktutveckling av befintligt sortiment är Garant torkade blåbär samt Garant torkade tranbär där vi 2014 valde att ersatta sockertillsatsen med juice. På blåbären togs socker och fruktossirap bort och ersattes med äppeljuicekoncentrat. Detta medförde att vi minskade mängden sockerarter från 75g till 55g per 100g. Sockertillsatsen i tranbär har bytts ut till ananasjuice men här ligger sockerarterna kvar på samma nivå.

Vi har även exempel på artiklar där vi genom produktutveckling har tagit bort sockret helt. Garant smaksatta krossade tomater, som finns i smakerna chili, vitlök och örter, innehöll tidigare socker som en ingrediens. Sockret hade en smakhöjande funktion och har nu tagits bort från recepturen. Produkten har även justerats gällande dess innehåll av salt och klarar nu kriterierna för nyckelhålsmärkning.

Hur ser det svenska sockerkonsumtionsmönstret ut?

Trots ett förändrat konsumtionsmönster i de skandinaviska länderna, så har den totala sockerkonsumtionen i stort sett inte ändrats. Svenskarnas och danskarnas förbrukning har på det stora hela varit oförändrad de senaste 20 åren, medan norrmännens förbrukning pekar på en svag uppgång.

Skillnaden ligger istället i varifrån sockret kommer. Här saknas kunskap om fördelningen av sockerintaget i olika befolkningsgrupper. Konsumtionen av läsk och konfektyrvaror har ökat medan socker från desserter och konditorivaror har minskat.

Faktum är att den totala konsum­tionen av socker enligt Jordbruksverkets statistik i stort sett är oförändrad sedan 1960.

Livsmedelsverkets kostundersökningar visar på ett stabilt intag av socker, man ser till och med en något nedåtgående trend. Nationella kostundersökningar från 1989 samt 1997-98 visar på ett medelintag av socker bland svenskarna på över 10 procent av det totala energi-intaget medan ”Riksmaten 2010-2011” visar på ett intag på knappt 10 procent.6 Hur vi får i oss sockret skiljer sig åt mellan åldersgrupperna – unga väljer i högre grad läsk och godis medan de äldre konsumerar mer kaffebröd och efterrätter.

Vad är skillnaden mellan socker och sötningsmedel?

Socker är ett samlingsnamn för flera olika sockerarter. Olika sockerarter finns naturligt i frukt, bär och mjölk.

Sackaros, det socker vi använder för sötning av livsmedel, består av glukos och fruktos. Sackaros ger enbart energi och saknar vitaminer, mineralämnen och kostfibrer.
Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker.

Tillsatt socker är socker som inte finns naturligt i råvaran. I livsmedel kan socker tillsättas som ingrediens under flera olika beteckningar som exempelvis sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS (high fructose corn syrup) eller isoglukos.

Det finns olika sötningsmedel, sockeralkoholer och icke energigivande sötningsmedel. Vad är skillnaden och hur påverkar det kroppen?

Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol, erytritol, maltitol och polyglycitolsirap är inte sockerarter, utan sockeralkoholer. De räknas alla som livsmedelstillsatser.

Flera av dem förekommer i naturen, men oftast i så låga halter att det inte är lönsamt att utvinna dem. I stället framställs sockeralkoholerna ur naturliga sockerarter.
Sockeralkoholerna är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker, men ger liksom vanligt socker energi (undantag - erytritol). Dessa sötningsmedel tas upp långsamt och ofullständigt, vilket leder till att vatten hålls kvar i tarmen.

Om man får i sig större mängder, särskilt av mannitol, laktitol och sorbitol och i viss utsträckning även maltitol, erytritol och xylitol kan man därför få diarré. Livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer ska därför märkas med uppgift om att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.

En del av sockeralkoholerna betraktas som mindre skadliga för tänderna. Detta beror bland annat på att de inte sänker pH i munnen. En sänkning, det vill säga när syra bildas, gör att man lättare får hål i tänderna (karies).
En annan orsak är att de bakterier som ger karies inte kan utnyttja sockeralkoholer som energikälla.

Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, neohesperidindihydrochalcon, steviolglykosider och taumatin är helt energifria sötningsmedel:

Av dessa är sackarin, cyklamat, sukralos och acesulfamkalium helt konstgjorda och har alltså ingen motsvarighet i naturen.
• Neohesperidindihydrochalcon framställs ur ett ämne som finns naturligt i citrusskal.
• Taumatin och steviolglykosider framställs ur växter.
• Acesulfamkalium är mer värmestabilt än aspartam och tål även syra bättre.

Är sötningsmedel farliga för hälsan?

Nej, alla sötningsmedel som är godkända har undersökts mycket noggrant i många olika studier på celler, djur och människa. De har bedömts som helt säkra att använda som livsmedelstillsatser. Det finns dessutom regler för hur de får användas – i vilka typer av livsmedel och i vilken mängd.

En studie som publicerades i Nature hösten 2014 visade att sötningsmedlen som sackarin, sukralos och aspartam påverkade den normala bakteriefloran i tarmen. Det i sin tur visade sig höja glukosnivåerna i blodet. Författarna till studien menar därmed att detta skulle kunna innebära att risken för att få diabetes ökar.

Eftersom det är den första studien om hur kemiska ämnen påverkar bakteriefloran i tarmen har Livsmedelsverket kontaktat den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa (European Food Safety Authority) och påpekat att de bör göra en grundlig vetenskaplig utvärdering av studiens resultat.

Dessutom kan en förändrad balans i bakteriefloran också vara positiv. Genom att använda probiotika vill man förändra balansen i bakteriefloran.